Om du har små barn, ge dem hjälp, vägledning och beskydd så gott du förmår, men ännu viktigare är att ge dem utrymme – utrymme att vara. De kommer till världen genom dig, men de är inte ”dina”. Föreställningen ”jag vet vad som är bäst för dig” kan vara sann när de är riktigt små, men ju äldre de blir desto mindre sant blir det. Ju fler förväntningar du har på hur deras liv bör gestalta sig, desto mer lever du i dina tankar i stället för att vara närvarande för dem.
Annons för Svenskt Coolstuff:
Ofrånkomligen kommer de att göra misstag, och de kommer att uppleva dem som en form av lidande, så som alla människor gör. I själva verket kanske de bara är misstag ur ditt perspektiv. Det som du ser som ett misstag kan vara precis vad dina barn behöver uppleva. Ge dem så mycket hjälp och vägledning du kan, men inse att du ibland också måste tillåta dem att göra misstag, i synnerhet när de börjar bli vuxna. Ibland kanske du också måste tillåta att de lider. Lidandet kanske drabbar dem helt oväntat, eller också kanske det uppstår som en konsekvens av deras egna misstag.
/Toumas Touma
Följ mig gärna på instagram
