Det finns inget ego i att tala om for servitören att din soppa är kall och behöver värmas – om du håller dig till fakta, som alltid är neutrala.
”Hur vågar du servera mig kall soppa …” Det är att klaga. Det finns ett ”jag” här som älskar att känna sig personligen förolämpad av den kalla soppan och som tänker göra mesta möjliga av det, ett jag som älskar när någon gör fel. Den sortens klagande vi talar om är egots ärenden och verkar inte för en konstruktiv förändring. Ibland är det uppenbart att egot inte vill ha förändring så att det ska kunna fortsätta klaga.
Vad du kan göra när det gäller en person kan du också göra ifråga om en situation:
att göra den till en fiende.
Det bakomliggande är alltid: Det här borde inte hända, jag vill inte vara här, jag vill inte göra det här, jag blir orättvist behandlad.
Och egots främsta fiende är naturligtvis nuet, det vill säga livet självt.
Se om du kan fånga, det vill säga lägga märke till, den där rösten i huvudet.
Eckhart Tolle
/Toumas Touma